Idag är det ett år sedan vi tog bort Filip, för han mådde inge bra. Han kunde knappt gå, hörde knappt något heller, han mådde verkligen inte bra. Hela han var hängig :( Så vi valde att ta bort honom och idag är det exat ett år sedan han försvann från oss. Försvann upp till himlen för att bevaka oss därifrån.

Jag vet att han är här med oss idag också. Jag känner av dig gubben. Ibland är det jobbigt, men ibland känns det bra att ha dig så nära, fast du känns så långt bort. Jag önskar du kunde vara här än idag men utan din smärta. Kunde jag så skulle jag göra allt för att få dig tillbaka, men det går inte. Men att veta att du är här med oss ändå är ändå en lättnad av något slag även fast man inte kan känna dig på samma sätta eller krama om dig.

Det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Inte en sekund utan att du finns i mitt hjärta. För du finns med mig, inombords, för du har en stor plats i mitt hjärta. Jag älskar dig gubben och kommer alltid göra. Du kommer alltid finnas i mina tankar och mitt hjärta. Det kan ingen ändra på.


Saknaden är stor efter dig gubben!

Jag älskar dig, Filip!<3

Hoppas du har det bra där uppe!
Vila i frid gubben!<3